Mitt arbetssätt

För att hjälpa mina patienter uppnå sin potential och nå sina mål använder jag mig av flera verktyg. Läkemedel är en viktig och ofta avgörande del av min arsenal, dock aldrig det enda verktyget och absolut inte ett krav för fortsatt kontakt med mig. 

För ett fungerande liv, där funktionsvariationen inte innebär per automatik funktionsnedsättning i vardagen, behövs det att flera olika pusselbitar ligger på plats: anpassningar hemma, i familjen, i vardagen, i skolan, förståelse från omgivningen, gynnsamma vanor och - inte minst - insikt hos individen själv om sina utmaningar och styrkor, för att göra kloka val både på kort och på långt sikt med hänsyn till sina behov. Det sista ser jag som den största investeringen i mina patienters framtid.  Därför handlar stor del av mina patientmöten om andra pusselbitar än bara just läkemedel.

Det kan ibland ta tid att hitta vilka anpassningar som passar just det enskilda barnet. Man behöver ju oftast prova sig fram. Dessutom ska man vara beredd att det blir förändringar och omprioriteringar i takt med att barnet växer och går igenom nya utvecklingsfaser. Till en början ligger ansvaret på omgivningen att se till att pusselbitarna är på plats - så gott det går - men jag vet av erfarenhet att de allra flesta barn och ungdomar försöker successivt ta över det ansvaret, var och en utifrån sina egna förutsättningar. Det är avgörande att se och bekräfta deras framgång och vilja att utvecklas- det gäller såklart alla barn - men de som kämpar i motvind behöver det mer. 

Mina patientkontakter har fokus på bedömning, uppföljning och läkemedelsbehandling. Jag bedriver inte terapi, men jag använder terapeutiska verktyg i mina samtal med förhoppning att min patient och dennes närstående lämnar rummet med känslan "jag duger som jag är och jag kan ändå göra den förändringen som leder mig ett steg närmare till mina mål".